Anestesimetoder

Lokalbedövning och sedering (lätt narkos)

Lokalbedövningsmedel blockerar smärtsignaler från nerverna i ett visst område av kroppen under en begränsad period. Det kan användas på flera olika sätt beroende på vilken del av kroppen som ska opereras.

Lokalbedövningsmedlet injiceras av operatören i det område som skall opereras. Anestesisjuksköterskan kompletterar bedövningen med lugnande medel, så kallad sedering (lätt narkos), så att patienten inte måste vara helt vaken under operationen.

Fördelen med lokalbedövning i kombination med sedering är att patienten inte behöver vara djupt nedsövd och blir därmed inte så påverkad efteråt.

Narkos

Narkos, generell anestesi, innebär att patienten är djupt nedsövd under operationen. Det kan behövas vid till exempel större bukingrepp. Nedsövningen sker under kontrollerade former och patienten är kontinuerligt övervakad av anestesipersonal som sköter anestesiapparaten, ger de läkemedel som behövs och planerar för den postoperativa smärtlindringen. När operationen är klar väcks patienten på operationssalen och transporteras därefter till uppvakningsenheten för fortsatt övervakning och omvårdnad. 

Spinalanestesi (ryggbedövning)

Nerverna blockeras från sitt utträde ur ryggen genom att narkosläkaren injicerar lokalbedövningsmedel i den spinalvätska som omger ryggmärgen. Blockaden läggs alltid på ländryggsnivå. Patienten blir därefter helt bedövad i nedre delen av kroppen och bedövningen brukar kvarstå ett par timmar efteråt innan den släpper helt.

Metoden lämpar sig väl vid vissa urologiska ingrepp samt för knä- och höftkirurgi.